gladaste: jag när jag kom in på journalistprogrammet

fest: Pea och Addes bröllop. När ringarna var bytta och Evve sjungit helt underbart startade en fest utan dess like.

semester: Tillbaka till brottsplatsen i Italien inte för att hälla upp vin utan för poolhäng och sena nätter i mansardan.

kommentar: - Jaha, vanlig hårspray eller? Sofia undrar om blötningen av mossan till ljusstaken.

åldersnoja: jag fyllde 25. Halvvägs till 50 fortfarande utan koll på något. Halvvägs till 50. Ni hör ju hur det låter.

flytt: Lassas-Nacksta. Insåg hur mycket saker jag äger. Borde köpt hus.

vurpa: sista åket, svarta backen, Trysil i januari. Min framsida mot skaren i 30 meter. Hejdå revben, glasögon, ansikte. Hej mitt vinterland.

godaste: en Ortolana på Carlo Menta i Rom.

nykomling: Stella Nyberg. Det vackraste världen har sett dök upp en novemberdag och smälte våra hjärtan.

värsta: http://www.youtube.com/watch?v=ePNWCniwgfo hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha.

låt: finns en för varje sekund känns det som. Men tar nåt oväntat och kör på Lady Gaga - Bad Romance.

pryl: Nikon D3000, lagom enkla passar vi ihop som handen i handsken.

trevligaste: ljushåriga tanten i kassan på Ica Nacksta, chockerande hur glad och hurtig hon är jämt. Jag försöker ta efter. Det går sådär.

tv: Biggest Loser. Kan inte hjälpa det men jag älskar det. Speciellt att sitta i soffan och äta chips och titta.

konsert: U2 på Ullevi. Det räckte med City of blinding lights för att göra lyckan total.

hatobjekt: Gnarp. "Nästa Gnarp", "Gnarp nästa", "Vi gör uppehåll i Gnarp". Usch.

Vad händer 2010?
Bra fråga. Det finns ett par saker nerstolpade på mitt i övrigt blanka papper. Det vore trevligt om jag snubblade på någon som stod ut med mig en längre stund. Typ resten av livet. Annars så siktar jag på en snowboardvinter, vår fylld med konserter, några försommarveckor i Italien, en svensk sommar och en höst i Sunkan. Vore grymt om det gick att klämma in nån månad på en vit strand i säg Malaysia eller Mexico. Ikväll börjar jag veckla ut den röda tråd som ska följa mig var jag än går och påminna mig om vad som är viktigt. Lycka, respekt och ärlighet. Amen.

Gott nytt år.

Julafton har blivit juldag. Vi har haft det underbart. Den här julen kliver högt upp på rankingen. Årets julklapp är tydligen Barack Obamas bok, jag fick tre stycken.

Vad händer egentligen i mitt andra land undrar jag så här på nattkröken? Först pucklar någon på Berlusconi med en staty, vilket mer känns som en komisk handling än ett attentat. Nu har någon även knuffat påven. Han är 82 år gammal och hade lika gärna kunnat tvärdö och det är inte lika komiskt. Kanske borde landets poliser faktiskt jobba när de är instämplade och inte åka hem och lägga sig på soffan? Jaja...

Imorgon ska jag äta press-sylta och rödbetor till frukost. Det är såna saker som får mig att överväga att konvertera till någon form av jul-religion.

Thåström - Karenina

Mitt kex hade en incident på sitt jobb för ett tag sen (http://mariabackstrom.blogg.se/2009/november/draft-nov-17-2009.html) och jag skrattade gott. Hon är härlig. Vad som är mindre härligt är att denna incident hänt mig två gånger idag. TVÅ GÅNGER.

Vi börjar från början. Jag och syrran åkte imorse till Gävle, efter en del irrande (min inre kompass svek återigen) hittade vi äntligen Skogs-Thore och hans jultallsförsäljning. Inte en enda trädförsäljare i Sandviken sålde nämligen tallar och efter noga övervägande om en jul på Hinseberg var värd besparingen att knycka istället för att köpa bestämde vi oss för det senare. Thore själv satt och åt matlåda, trädarbetare-lunch klockan elva, men hans vän hjälpte oss hitta den perfekta tallen.

Medan Thores vän paketerade tallen med samma precision som tanterna på Bokia slår in paket hoppade jag smidigt in i bak på bilen för att fälla sätet. Smack. Där sprack favoritjeansen. Även planerna på sista julshoppingen i Valbo på vägen hem. Istället trippade jag stelt runt tills det att Thores vän var klar med lastningen av vår tall. Självklart hade jag idag dealat till mig syrrans korta jacka istället för min egen långa. Man tror ju inte att man ska behöva flasha röven för alla OK/Q8-besökare...

På vägen hem, med tallen liggandes genom hela bilen och rocknrollhål i denimet, ringer kexet och berättar att hon fått körkort. Stor lycka och stort grattis! På eftermiddan dyker hon upp i Lassas och hämtar oss för en premiärtur i pappa Olas lilla silverbil. Vi far rutinerat nog till Ica Maxi där ingen annan befinner sig så här två dagar innan jul. När jag kliver ur bilen hör jag scratch. SCRATCH.

Jeans-par nummer två ger upp. Mina nästfavvisar. Mina svarta snortighta. Ska man skratta eller gråta? Eller skaffa sig en annan form av ätstörning än den jag hittils provat (alltså ät tills du eller brallan sprängs)? Glädjande är ju att jag kan klippa av båda jeansen och få trendiga hotpants till nästa sommar, kanske sy en fräsch väska till morsan av tyget som blir över.

22 december 2009. Dagen då två brallor sprack och min bleka vinterstjärt fick se dagsljus alltför tydligt. Tack och godnatt.

Alldeles strax ska jag kasta mig iväg till sjukhuset, helt frivilligt den här gången. Sen ett antal år tillbaka är jag blodgivare, vilket betyder att jag ger en halvtimme av mitt liv plus några deciliter blod tre-fyra gånger om året. Det är inte mycket vare sig tid eller ansträngning för min del men fan så viktigt för alla de som gör sig illa. Jag har fått flera påminnelser från blodgivningen om att de har ett akut behov av blod inför helgerna. Ett akut behov.

Har du ett akut behov av ditt blod och av din halvtimme? Om inte borde du också ge blod. Egoism är efter fetma vårt största samhällsproblem idag. Om du vägrar ändra din livsstil, om det är viktigare att åka bil till jobbet än att dina barnbarn kan andas samma rena luft som vi gör nu. Om en ny klänning eller skjorta varje utgång är mer värt än att ett barn i Afrika får mat i magen. Om du hellre låter dina pengar gödas i fonder i Ryssland än gör direkt nytta bland de som inte har ens för att klara dagen. Om du känner igen dig i det här så är det din plikt att åtminstone lämna blod.

"Alla kan inte göra allt men alla kan göra något"

www.unicef.se
www.lakareutangranser.se
www.fn.se
www.rodakorset.se
www.friends.se
www.amnesty.se
www.minstoradag.org
www.wwf.se

Det är jul nu. Gör något för någon utan att vinna annat än inre frid.

Peace.

Mitt kex klarade uppskrivningen idag! Grattis hjärtat, snart är det du som kör de närmaste åren...

Halka runt på en "långtidslånad"-cykel och ha vara bil-dj är snart mitt jobb, och jag gillart!

Igår glömde jag för ett ögonblick vem jag är. I min öl och vin-blurriga hjärna såg jag en vältränad och smidig kvinna med fullt fungerande motorik. Verklighetens småknubbiga, stela och fullständigt osmidiga jag var som bortblåst. Med ett shots-högt självförtroende åkte jag ledstång inatt inne på kåren. Herregud. Bowlade mig själv rätt in i två killar som blev minst sagt chockade. Idag är jag mitt vanliga jag, lite öm i kroppen, smärtsamt medveten om att inte vinfantisera ihop kvalitéer jag inte har...

Kåren hade som sagt bartömning igår vilket betydde att de öppnade redan vid lunch. När vi kom någonstans runt elva på kvällen gick det att nosa sig till hur länge det varit öppet. Herregud säger jag bara. Vilken doft. Alla Sundsvalls svettstudenter måste letat sig dit. De som kände för att fisa hejvilt igår kunde utan problem göra det. På dansgolvet längst in längst ner var det som att komma in i ett pubertetsjuniorhockeylags omklädningsrum. Musiken var också under all kritik men vi var ju elit på topp så det gick det också.

Drog till med en jättevurpa på vägen hem också. Hade turen att gå mitt emellan två rediga pojkar som fångade upp mig som man fångar en valross i nät ungefär. Men ryggen blir nog aldrig sig lik tyvärr. Kändes ungefär som att det vore lindrigt om revbenen spretat ut.

Insomnian sen häromdan har bitit sig fast i mig. Med undantag från inatt när jag tvärsomnade i morgonrocken och vaknade av värmeslag två timmar senare. Öken i munnen och elementstemperatur i kroppen tvingade upp mig en stund innan jag for in i dvalan igen. Just nu borde jag sovit sedan en stund tillbaka, alarmet kommer att tvinga upp mig halv sju för en härlig morgonpromenad innan skolan.

Kom precis på att jag glömt ta fram en matlåda. Kanske ska diska det sista och hoppas att det lockar fram John Blund. Sov gott hörrni.

Semisonic - Act naturally

Insomnian härjar i mig och mitt. Temperaturen i Sunkan har halkat neråt och det är fint att se ut genom fönstret. Tidigare trött, blöt asfalt gnistrar på ett nytt sätt. Nu börjar vintern. Äntligen. Känslan av regnig uppgivenhet packar jag undan tillsammans med halvtjocka jackor. Lite vitt på det här så är vi i hamn. Julhamnen.

Ikväll har ett gäng flickor och sedan även några pojkar hälsat på mig. Det röda vinet har runnit ner och Erik vann Idol-finalen med vad som måste vara årets rip-off-låt. Beyonces Halo någon?
Fas
När sista sällskapet stängde dörren startade jag tankekvarnarna. De har fått gå på sparlåga under tiden vi gjort redaktionsövning för att minska risken för överhettning. Fastnade på texten jag skrev förra julen om att plocka blommor. Plockade fram den ur pärmarna och insåg att jag saknar skrivandet. Härligt målande och metaforiskt. Svävande och känslomässigt. Långt bort från 30+-8 4V+HN.

Min granne Militären och jag spenderade en kväll i en rödvinsdimma och han introducerade mig för en sång, en kärlekssång. Den är fin och jag som fulkulturell hade ingen aning om att Roy Orbison kunde sjunga annat än Pretty woman. Låten heter i alla fall She's a mystery to me och jag kan bara tillägna den en person.

Oj. Helt plötsligt slog trötthten till. Inte en sekund för tidgt. Godnatt.

Roy Orbison - She's a mystery to me

Redaktionsövningen är över. Tack. Imorse packade jag två matlådor, frukt och choklad i tygpåsen för att sen dödscykla mot skolan. Sexton timmar senare är jag hemma igen. Vår tidning Folkes Röst är stenhårt redigerad, nästan så pass att innehåller inte betyder nåt. Jenny var som vanligt en redigeringsklippa, mitt bidrag var ett bildmontage med en lös skidstav. Wow.

Om en vecka drar jag hem för tre veckors jul-lov-kul-lov. Innan dess ska fyra uppslag redigeras, en tidningsanalys skrivas och en ny kurs startas. Någon gång ska jag ta mig ut och köpa julklappar. Men just nu handlar allt om att sova.

Godnatt.

Dagen har bestått av att skriva hemtenta. Nio timmars slit med knöliga frågor på masskommunikation. Jag har lovat alla gudar som finns (gud himself, Allah, Tor, Oden och Wayne Gretzky) om att få ett E på den så jag slipper omtenta. Håll tummarna där ute.

Det var mörkt när jag slog på min Toshiba och började skriva. När tentan for iväg med ett mail var det också mörkt. Och det är mörkt nu. Snön bör snarast pallra sig hit och ta med julkänslan. Om inte det sker så måste jag köpa mig en sol-lampa a la Rudolf Andersson. - Nej Sune, mamma är rörd...

Nu har jag slitit på spindelharpan en stund. Borde verkligen skaffa mig en gitarr och göra något vettigt av all denna lediga tid jag har. Hm. Precis.

Godnatt.

Jag grät
Och vi kysstes
Fast jag borde ha bett dig å gå
Och jag ska aldrig mer säga sanningen till nån som saknar förmåga att förstå

Det är ljust snart, jag vet
Men än så känns det kallt
Och gissa vad du glömde, den hänger runt min hals
Jag önskar att jag var en sån som inte tänker alls

Vem, lämnade vem?
Vem, lämnade vem?
Jag är inte över dig än