Rotmos i mängd
Vi har haft seminarium för Stora Skrivövningen idag, jag blev saftigt sågad. Det sved till lite grann men kritiken var bra och jag lärde mig något vettigt. Nästa artikel blir en Pulitzervinnare :)
Om någon är sugen på rotmos så välkommen hem till mig. Det här med ögonmått har aldrig varit min starka sida och just idag innebär det att jag lagat mat för tio istället för en. Ska träffa kakan och gå en promenad snart, kanske ska ta med en liten rotmosfreebee?
Okej, ni som inte har samma humor som mig klicka inte på playknappen här nedanför. Ni kommer bara svära argt medan jag säger tack public service!
Jag måste hitta ut.
Det är söndag och träden i Nacksta har gått från grönt till gult. Veckorna sen vi i Jour09 sågs för första gången har gått fort. Jag kommer ihåg att jag tänkte när vi fick schemat "gud va långt bort". Nu har tiden sprungit ifrån mig och om några dagar är vi i slutet på sida två i schemat. Där står tenta.
Mitt pluggande gick rätt bra, fokus på rätt saker och hetsätandet har inte dykt upp. Så tog jag en paus, klickade ut mig på nätet och hittade på Melissa Horns nya singel. Lyssnade. Och lyssnade igen. Och lyssnade ännu en gång. I samma sekund som tankarna vandrade mot texter, konserter och brustna hjärtan så försvann pluggandan. Även csn försvinner oroväckande fort när konsertbiljetterna trillar in. Men kan man försvara sig mot en sång med textraden "Hur ska man älska någon som har älskat någon förut?" Nej. Det kan man inte.
Dags att stoppa datorn i garderoben och återgå till böckerna. Kanske bara ska ta en frukt först. Eller en promenad. Titta om det hänt nåt i världen som tv pratar om. Borde kanske gå ner på Ica och köpa mjölk. Kasta tomglasen. Oj va spännande alla andra saker låter när man väger dom mot att öppna Massmedier och plöja ett par hundra sidor...
PRO-möte.
Fick ett brutalt uppvaknande efter en halvtimmes sömn imorse av en utlåst pojke. Lånade ut ullpläd och soffa och fick som tack snarkningar som måste hörts till Hudiksvall...
Ikväll var tanken en ny fest men jag kör pensionärsstilen och åker till Kakan Mellin och äter flott till en film. Först torka håret och ta på mig långkallingar. Yey.
Ray LaMontagne - Be here now...
Midvintertid
Bio två dagar i rad nu. Imorgon bryts trenden och jag bjuder närmast sörjande på tårta för att fira min dag igen. Inte så konstigt, man glömmer lätt på ålderns höst...
Finputsa på artikeln till skrivövningen och sedan brottas med Sören Larsson är vad som står på agendan imorgon förmiddag. I cant wait.
Om allt har gått bra så har syrran bokat flyg till London åt oss nu. Fint. Mycket fint. Very nice.
Åh. Jag vet att det är fel att ta andras saker och fy och tvi. Men jag kan ändå inte låta bli att imponeras av dom som rånat värdedepån. Får man kalla en tjyv geni så är det nog dags nu!
Nu ska Johnny Cash och hans sköna stämma få gunga mig till sömns med Hurt... A domani.
Fiskpinnar och Highway man...
Jag har pluggat hela eftermiddan, slitit mitt hår till tussar. Har varit lugn och sansad hela tiden men när mitt kära skrivämne havererade värre än Hindenburg så byttes lugnet mot hetsätande av winegum och haranger av ord som inte hör hemma här. Nu finns tre tusen ord nerskrivna men fan vet om jag är nöjd med det...
Just nu består aktiviteten på Nacksta 16E en trappa upp av matlagning. Har vridit upp volymen och låtsas att stekspaden är en mikrofon. Har avverkat Veronicas, Big Pink och nu glädjer jag grannarna med min egen stämma i Hoffmaestros Highway man...
Hm, en fråga till er gourmander där ute, vad händer med vattnet när man kokar potatis? Som pastamänniska är jag totalt novis på potatiskok och nu är vattnet jag badade potatisarna i från början borta. Är det ett tecken på att dom är klara? O s a.
Iiiiii am a hiiiiiighwaaaaay maaaaan!
stamp stamp med foten och snart kommer väl grannen under med bössan i högsta hugg.... Smaklig måltid!
Det jag trodde jag visste
Kyrkan följdes av en fest tills kvällen blivit natt som i sin tur gått mot morgon. Jag höll tal utan att stamma eller spilla vin på någon. Hade plitat ner några stödord men det räckte med att titta på Pea och Adde för att veta vilka ord som skulle få rymma ur min mun.
Efter mat och tårta i enorma mängder så dansade vi. Och som vi dansade. Upptäckte att nästa generation homo sapiens sapiens inte vet vad macarena är, de har inte dansen sittandes i ryggraden som vi 25-taggare. Stackars människor! Evve med nya frillan och jag i mitt champagnefärgade fodral hade världens bästa luftorkester, inga låtar skonades och när Hannas pappa hämtade upp oss var mina fötter ömma men hjärtat fyllt av eufori över att jag fått en update mig hur underbar kärleken är...
Idag har varit min dag. På alla sätt. Jag är lite äldre nu, lite bättre. Lite tröttare även, kanske en släng av klimakteriesvettningar också.. Moster sa något om att ha levt en fjärdedel av livet nu, helt okej faktiskt. Hittills har livet varit som ett flipperspel med ömsom mjuka kuddar och hårda taggar. En inlärningsperiod för det som komma skall. Kanske blir minorna färre framöver? Kanske seglar jag in i rätt hamn där ankare kastas och tampar knyts? Jaja, allt är tillåtet. Jag är 25 år...
Imorgon bär det av norrut igen. Åka tåg själv eftersom Kakan åkt upp idag redan, funderar på att plugga under resan upp. Om jag får sitta åt rätt håll vill säga. Dagens I-landsproblem.
Dags att koja. Drömma om matspön med stora F...
Stålgördel.
Mamma, Anna och jag löser Melodikrysset och äter mandelskorpor. En ganska vanlig lördag i Lassas, men ovanför mitt huvud hänger ett stressmoln. Om alltför få timmar ska jag sitta, iknölad ett guldfodral, och se Pea och Adde bli ett för alltid. Planeringen är på topp. Som alltid. Ehm, nej.
Igår satt vi på en föreläsning, sådär lagomt pigga på fredageftermiddag, för att ingen skulle snarka till så drog jag mitt strå till stacken och ställde till med liv. Min stackars fot hamnade emellan när en kille satt sig på klaffstolen framför och fanihelvetsjävlar vad ont det gjorde. Eller gör är mer rätt. Men tårna sitter kvar så jag är nöjd... Min Conversedoja har även fått ett bestående veck. Sweet.
Dags att måla till framsidan och åka en vända ner på stan. Om jag inte kommer på ett sätt att tappa ett par kilo innan klockan tre så måste jag skaffa mig en gördel av stål, hoppas att modebutiken i Gallerian har såna...
Tack.
Linnea, 24 år.
Confus.
Hm. Ja.
Korvholmen
Har upptäckt att Ica Nacksta och jag tillsammans blir helt jinxat. Häromdan så ramla en farbror ihop framför mig i grönsaksdisken, ambulansen kom och farbrorn fick åka till plåsterhuset. Idag var det en man som försökte snatta nåt i en stor kartong, typ en kaffebryggare. Som vilken femåring som helst skulle kunna räkna ut så gick det inget vidare, en konstapel kom och förvirringen var total. Vad ska hända nästa gång jag behöver tandkräm eller mjölk? Storbrand? Jordbävning? Lavin? Can't wait to see.
Vi har grillat vid Sidsjön ikväll. Kakan myntade ett nytt gruppnamn åt oss; Korvholmen. Tackar.
Himlen är blå i Sundsvall om dagarna och nätterna är kalla. Min himmel har en del mörka moln just nu men jag sover gott om nätterna under duntäcket...
Så där, är du nöjd nu Proppen? Tror det här förtjänar ett par schyssta ljusa Replay-jeans!
Jag saknar dig! Och längtar efter dig där inne!
14 september 2009.
Jag hade tänkt berätta om sittningen i fredags, om Peas möhippa i lördags och om min söndag på Wij trädgårdar men det får bli en annan dag när huvudet är klarare och humöret bättre.
En fluga har flyttat in hos mig. Sådär lagom irriterande men inte tillräckligt för att löpa amok och försöka slå ihjäl den.
Untouched med Veronicas rullar på Spotify och tvn visar CSI, men behöver snart palla upp ögonlocken med tandpetare så jag byter soffa mot säng och dator mot kudde. Godnatt världen.
'Cause right now your the only thing that's making any sense to me
Fredagmorgon i Nacksta.
Gårdagen gick i dvalans tecken för de flesta i min Sundsvallskrets. I onsdags spökade vi nämligen ut oss till oigenkännlighet och hade ett "stort jevla party". Om det dyker upp bilder så leta efter någon i knallrosa tights, rosa linne och med en tiger runt halsen. Det ska föreställa mig, eller jag ska föreställa tiger-Monique kanske jag ska säga. Väldigt gemytlig tillställning var det i alla fall!
Det bjuds på finväder idag här i norr, jag stolpade upp i ottan och tog en långpromenad. Följde upp det med en tallrik flingor med blåbären vi slet ihop i somras. Okej att det är bland det tråkigaste som finns att plocka blåbär men gud så gott det är. Kände mig så nyttig när tallriken var tom att jag firade med en giant size kokosknäck. Vill ju inte riskera att tappa något gram på vägen och frysa när polarvintern kommer hit.
Ikväll är det sittning på schemat, men först ska vi klara av ännu en skrivövning. Målet är hemligt (okej, vi vet allihopa vart vi ska men inte officiellt) och just nu är min hjärna blank. Deadline klockan sex, samma sekund som sittningen börjar. Blir en hårfin prioritering ikväll känns det som...
Nästa helg ska jag åka hemåt, se Pea och Adde vackrare än nånsin och försöka att inte gråta ögonen ur mig. Även om jag trivs väldigt bra här så saknar jag mina vapendragare hemifrån...
Skapligt surrigt inlägg det här. Jaja. Che peccato.
Hoffmaestro - Highway man
Jag och min kokosknäck.
I köket står en kokosknäck och glänser, den är mitt sällskap för kvällen. På fötterna sitter farmors stickade raggsockor och i huvudet snurrar tankar på saker som ska fixas. Resten av veckan kommer handla om finalen på nollningen och allt vad som hör till det.
Söndag blir helig vilodag som det ser ut nu och som det känns nu.
Ni som läst tidningen sista tiden har förmodligen läst om en idiot som knivhotade personalen och kidnappade sitt barn från dagis? Om inte kan ni klicka här och läsa lite grann http://arbetarbladet.se/nyheter/sandviken/1.1337683 . Det är fanimej en jätteskandal det svenska rättsväsendet! Att någon kan beröva en annan människa friheten och stjäla lugnet från en hel arbetsplats och sedan gå fri är helt otroligt. Helt jävla otroligt. Bura in eländet och kasta bort nyckeln. Punkt.
Överväger att knöka i mig en till bit kaka innan ryggläge intas. Gäller att hålla skinnet spänt är ett motto vi har...
Sleep tight hörrni.
We dont celebrate sundays no more.
Ligger i soffan med min överhettade dator på benen, balkongdörren glipar lite så värmen är ganska välkommen. Utanför är det norrländskt kallt och inuti mig ljummet. Lite mjölk som stått i solen en julidag känsla. Matlagningsprogrammet på tv gör att jag dregglar samtidigt som jag tuggar på en halvkall gammal pizza. På nåt sätt speglar en vegetale från igår mer sinnestillståndet innanför mitt skinn just nu än trerätters flådmat i Italien.
Vi har kört hårt på nollning sista dagarna. Vinbrännboll, pubrunda, discofest och faddermiddag har slutat i sena nätter eller tidiga morgonar kanske låter bättre? Vilket som så dök mamma och pappa upp igår och har pysslat om mig som bara dom kan. För att vara en trevlig värdinna på deras minisemester så tog jag med dom på promenad i elljusspåren och runt Sidsjön, svettigt värre men ingen blev intagen så vi är nöjda. Sen dom åkte söderut på eftermiddan så har jag legat på soffan och ägnat mig åt tankeverksamhet.
Mitt i all nollningsyra så finns det andra saker att tänka på, att skänka tankar till. Det är turbulent på flera håll, hjärtan värker och många påminns om hur sköra vi egentligen är. Det finns nog inte plats på internet för alla ord jag skulle vilja skriva ner, alla små tröstande ord som skulle kunna smeka en kind blöt av tårar. Men jag lämnar över till två som säger det rätt bra nu; Ison och Fille. Lyssna på "Jag skrattar idag". Inte på något sätt en högtravande politiskt korrekt text men refrängen innehåller nåt som alla borde leva efter.
Imorgon går i ledighetens tecken. Tack för den Miun.
Jag skrattar idag kanske gråter jag sen
jag vill leva i nuet inte ångra mig sen
så jag lever idag idag idag
morgondagen är för långt bort
men vi är här idag, så jag skrattar idag
-6h.
Sista timmarna har jag nyttjat min split vision hårt men nu ska all uppmärksamhet ges till So you think you can dance och se vem som vinner. Eller vinner, dom är ju så enormt duktiga allihopa så om man någon gång ska säga att alla är vinnare är nog det här rätt tillfälle. Jisses, om man hade begåvats med en promille av deras danskunskap så vore ju lördag kväll på Lobbys tighta golv en baggis och inte som nu en evig kamp mot sig själv och andra...
Sov gott hörrni!
