Nytillskott.
I går kväll fick jag ett mms föreställande en stor och tjock mage som satt fast på min bästa vän. Innaför det väl utspända skinnet fanns en liten människa som skulle ha tittat ut redan i förrgår men som höll sig i revbenen och stannade kvar i mammas mage lite till. Magen såg ut att vara på bristningsgränsen och det kändes som att en förlossning, alternativt en explosion, inte var långt borta. Mycket riktigt så vaknade jag imorse med en ny bild i telefonen, den här gången på ett litet knyte som kommit till världen. Sedan dess har jag dumflinat glatt. Min bästa vän har numera två små avkommor och jag är stoltare än alla tuppar tillsammans.
Maj kommer förhoppningsvis bjuda på fler nytillskott. Två av mina fina gymnasievänner är höggravida och bebisar beräknas inom de närmaste veckorna. Och snart så har alla mina närmaste vänner småttingar. När vi ses har festprat bytts ut mot långa samtal om kräkhanddukar, öppna förskolor och springvänliga barnvagnar. Även om jag inte alltid har så mycket att komma med i sådana samtal så är det en sån fin känsla att titta på sina närmaste och se dem i sina nya roller med sina barn. Någon får en spya på axeln, en annan får jaga efter en liten vilde som gör rymningsförsök och någons alla ägodelar kastas glatt i golvet av en rund och glad trollunge.
För min egen del dröjer det innan jag får skicka ut mms innehållande en nykläckt familjemedlem men till skillnad från för några år sedan så längtar jag till det sker. Kanske är det för att jag mognat som människa, kanske är det för att jag fått så många kompis-bebisar, kanske är det för att jag har träffat rätt person först nu. Jag tror att alla tre spelar in men mest beror det nog på A, sedan hon kom som en liten vind in i mitt liv så har en hel del tankar jag aldrig tänkt förut börjat ta plats innanför pannfläsket.
Även om det är lite skrämmande att vi blivit så vuxna så har vi blivit vuxna efter att verkligen ha varit unga och dumma. Det är en skön känsla att livet går framåt och att vi hänger med. Det betyder ju liksom att vi närmar oss min drömålder 65 och allt fantastiskt som det innebär: aldrig mer ha tighta byxor, drick gin och tonic vilken tid på dygnet som helst, äta karameller med gott samvete eftersom ett utspänt skinn är finare än ett russinrynkigt. Men innan dess är det ju taktiskt att skaffa sig några avkommor som kan vara guldkant i livet på ålderns höst. Där är vi nu, eller vi är på väg dit sinom tid i alla fall.
Kommentarer
Trackback
