Efter en värdelös Vinterstudio-helg med massa obskyra sporter från SM-veckan i Sundsvall är det äntligen skidskytte. Tydligen blåser det storm där tävlingen körs för skotten flyger hit och dit för de flesta. Trots det är det ändå skönt att se en sport som jag faktiskt räknar som sport. Tidigare i dag visades hopp-med-liten-moppe. Ett gäng moppekids vrålgasade och hoppade upp på containerar. Hur det blir en sport där man kan vinna SM är över mitt förstånd. Tydligen har det också delats ut medaljer till inomhus-surfning på Himlabadet. I rest my case men världen är fan galen.

Första veckan som praktikant på TT gick över all förväntan. I tisdags var jag den enda journalisten som pratade med sparkade DO Katri Linna. Stort på något sätt. Jag trivs och ser fram emot resten. Det har varit grymt lärorikt att sitta mitt i nyhetsflödet den här senaste veckan med allt som hänt i Egypten. Jag har haft al-Jazeeras livesändning på en stor del av tiden och det har vissa stunder känts som om jag fått en möjlighet att se en glimt av de skyttegravsstrider under andra världskriget som jag läst om i historieböcker. Jag tror att både EU och USA måste inse att bara för att det inte pågår vilda demonstrationer i länder så betyder det inte att invånarna automatiskt tycker att det är skitkul att leva under en diktator. Samtidigt som jag inte tror på vägen där västvärldens invaderar ett land och påtvingar dem en demokrati i en form Obama, Merkel, Ashton och de andra höjdarna kommit överens om. Nej, men samtidigt ska det inte behöva vara hundratusentals demonstranter på gatorna för att någon ska reagera. Det måste finnas ett mellanting. Det måst det.

Det enda som känns smått oöverkomligt med praktiken just nu är att gå upp i ottan varje dag. Det är en ständig kamp mellan mig och mitt psyke att orka släpa mig ur sängen när klockan ringer. I somras blev det ju något bättre efter sådär en sju veckor så jag håller tummarna att det blir så igen.

Efter många om och men är jag nu inflyttad i en egen lägenhet i Hammarby Sjöstad. Har en enorm tv, en minst lika enorm säng och egen tvättmaskin. Känns helt klart som att det finns potential att trivas här.

Sitter och tuggar på en kanel-tandpetare från Sri Lanka, det ska enligt kusin Malin vara bra för det mesta. Inte lika bra som den auyvediska krämen men ändå. Igår kväll firade vi Malpals födelsedag i kransen, hon landade klockan fem på Arlanda efter semesterveckor på just Sri Lanka och halv åtta korkades champagnen upp och efter midnatt kom kanelstickorna fram. En klockren kväll, så när som på avslutande bussresa hem. Anna och jag missade detaljen att buss 96 också är typ sightseeingbuss i hemlighet och far runt hela stan innan den behagade åka till Sickla Kaj. Fail.

Snart är det dags för Solsidan med fantastiske Ove och jag ska göra en raid i en chokladask. Sköt om er gott folk.