Hej stockholm 4.
Söndag kväll och jag sitter i min polkagrisrandiga sidenpyjamas och äter godis. Imorgon är det dags att dra på mig journalistmanteln igen men några timmar återstår av helgen.
Igår hade jag tänkt gå på Those dancing days på Debaser men peppet infann sig inte och jag for till lillasyster i Uppsala istället. Min stackars syster som opererat sig i munnen och bara får äta kallt och flytande. Medan jag och Mattias kalasade på kött och potatisgratäng åt kocken själv nyponsoppa med sugrör. Ibland är livet orättvist. Jag håller tummarna för att det blir bättre i veckan, om hon bara äter nyponsoppa tills de tar bort stygnen nästa helg finns ju risken att hon ser ut som en benget då...
Efter tre första veckorna har jag upptäckt att jag trivs i Stockholm. Och det är väl tur eftersom jag blir kvar här över sommaren också, fick veta i torsdags att jag får jobba på TT i sommar också. Otroligt skönt att slippa sätta mig med ansökningar och försöka skriva ner den bästa versionen av mig på ett A4 för att sälja in mig hos tidningarna. Jag tackar och tar emot att min räkmacketur från förra året håller i sig.
Min käraste vän Soffe skickar mig nästan varje dag en bild på min favoritunge Stella. Igår tittade jag på bilder jag tog för ett år sedan på mamma och barn. Att sen se den här lilla damen sitta i giraffhaklapp och äta gör mig varm. Jag önskar att jag kunde vara med mera, följa den här människans steg mot världen utanför trygga Ekostigen. Höra henne stappligt säga mitt namn och sitta vid de små trämöblerna och låtsasfika. Sitta i soffan med en varm liten person i knät och se Tellytubbies. Jag vill vara en förebild och någon som kan lära och visa Stella saker. Det är en fantastisk ynnest att få vara med och jag hoppas verkligen att Stella inte glömmer bort mig medan jag bor i Stockholm...
Det jag egentligen tänkte skriva om nyss när jag började en mening med att jag trivs i Stockholm var en sak jag kom att tänka på efter att min syster spelat en låt för mig. Den handlar om att få komma hem. Jag har kallat en hel del platser hemma de senaste åren. Men egentligen har nog dom som sjunger låten jag ska försöka klicka in här neranför rätt. Hemma är där man är tillsammans. Hemma för mig är Lassas, Djäknegatan, Ekostigen 21A, Smedsgatan, Hästhagen, Svandammsvägen, Vasastugan på Biskops Arnö, Gävlevägen 51, Allévägen, Blåhuset numera lägenheten ovanpå gymmet, Sjöstan, Kungsklippan. Nu glömmer jag säkert någonstans där jag gärna sjunker ner i soffan och låter hjärtat vara med. Men ni fattar, det finns många ställen som är hemma även om man inte har en tjock rasslande nyckelknippa att bära runt på.
Äsch. Min tekniska förmåga fixade inte videon här men klicka er till länken och lyssna.
http://www.youtube.com/watch?v=rjFaenf1T-Y
Snart är det dags att stänga min blå. Först ska jag dock vuxet nog hänga tvätt och lägga fram kläder till imorgon. Jag inser när jag skriver det att det sista hamnar i gränslandet till att bli pensionärstant men det ger mig några minuters extra sömn imorgon bitti och det får väga över... Sov gott, gott folk.
Home is wherever Im with you
Igår hade jag tänkt gå på Those dancing days på Debaser men peppet infann sig inte och jag for till lillasyster i Uppsala istället. Min stackars syster som opererat sig i munnen och bara får äta kallt och flytande. Medan jag och Mattias kalasade på kött och potatisgratäng åt kocken själv nyponsoppa med sugrör. Ibland är livet orättvist. Jag håller tummarna för att det blir bättre i veckan, om hon bara äter nyponsoppa tills de tar bort stygnen nästa helg finns ju risken att hon ser ut som en benget då...
Efter tre första veckorna har jag upptäckt att jag trivs i Stockholm. Och det är väl tur eftersom jag blir kvar här över sommaren också, fick veta i torsdags att jag får jobba på TT i sommar också. Otroligt skönt att slippa sätta mig med ansökningar och försöka skriva ner den bästa versionen av mig på ett A4 för att sälja in mig hos tidningarna. Jag tackar och tar emot att min räkmacketur från förra året håller i sig.
Min käraste vän Soffe skickar mig nästan varje dag en bild på min favoritunge Stella. Igår tittade jag på bilder jag tog för ett år sedan på mamma och barn. Att sen se den här lilla damen sitta i giraffhaklapp och äta gör mig varm. Jag önskar att jag kunde vara med mera, följa den här människans steg mot världen utanför trygga Ekostigen. Höra henne stappligt säga mitt namn och sitta vid de små trämöblerna och låtsasfika. Sitta i soffan med en varm liten person i knät och se Tellytubbies. Jag vill vara en förebild och någon som kan lära och visa Stella saker. Det är en fantastisk ynnest att få vara med och jag hoppas verkligen att Stella inte glömmer bort mig medan jag bor i Stockholm...
Det jag egentligen tänkte skriva om nyss när jag började en mening med att jag trivs i Stockholm var en sak jag kom att tänka på efter att min syster spelat en låt för mig. Den handlar om att få komma hem. Jag har kallat en hel del platser hemma de senaste åren. Men egentligen har nog dom som sjunger låten jag ska försöka klicka in här neranför rätt. Hemma är där man är tillsammans. Hemma för mig är Lassas, Djäknegatan, Ekostigen 21A, Smedsgatan, Hästhagen, Svandammsvägen, Vasastugan på Biskops Arnö, Gävlevägen 51, Allévägen, Blåhuset numera lägenheten ovanpå gymmet, Sjöstan, Kungsklippan. Nu glömmer jag säkert någonstans där jag gärna sjunker ner i soffan och låter hjärtat vara med. Men ni fattar, det finns många ställen som är hemma även om man inte har en tjock rasslande nyckelknippa att bära runt på.
Äsch. Min tekniska förmåga fixade inte videon här men klicka er till länken och lyssna.
http://www.youtube.com/watch?v=rjFaenf1T-Y
Snart är det dags att stänga min blå. Först ska jag dock vuxet nog hänga tvätt och lägga fram kläder till imorgon. Jag inser när jag skriver det att det sista hamnar i gränslandet till att bli pensionärstant men det ger mig några minuters extra sömn imorgon bitti och det får väga över... Sov gott, gott folk.
Home is wherever Im with you
Kommentarer
Postat av: Sofia
Hej!
Jag sökte på Fattoria Voltrona och kom så småningom hit. Det verkar som att du har varit där och jobbat? Typ precis så som jag ska göra nu, om prick en månad. Oj, det vore kul att höra hur det var och så, ja, jag kan ju läsa här, men du kan väl skicka ett mail om du har tid och lust!
Vänligen,
Sofia Ahlman
Trackback