Det är mörkt i Lassas. Zlatan snarkar från gunstolen medan Zarah är försvunnen. Jess for nyss hem efter en gemensam matorgie, tack gud för korsetter. Då pappas router och jag inte är överens sitter jag i den uråldriga datasolen vid familjens stationära dator. I den gömmer sig en musikskatt värdig gramofonarkivet på SR. All musik som laddades ner långt innan ipred fanns på agendan.

Jag kan inte låta bli att tycka att Elvert Undergrounds Saik-låt är underbar. Kanske mest för att den förbjöds nån gång när jag fortfarande på fredagkvällarna frös på bandymatcherna.

Alla som inte befann sig på Globen igår missade något. Ni som inte letat er dit ikväll heller kan känna er blåsta på konfekten eller hur man säger. Lady Gaga var ovärderligt. Obeskrivbart. Vilken kvinna. Vilken show. Efter förra årets konsertkavalkad i min värld trodde jag inte något skulle kunna toppa det. Fel fel fel. Bad romance var vassare. Paparazzi lite bättre. Hur kan man inte älska någon som har raketer i bhn?

Inte ens språngmarschen på stenhård marmor i converse för att hänga med långbenarna mot Uppsala-tåget efter konserten tog ner känslan av ännu en grym konsert. Känslan just nu är stelhet i sargade knän men i övrigt sitter nöjdheten i. Kan dock inte sluta tänka på hur Lady Gaga upprepade "man får vara hur man vill, alla är välkomna". Var det oss eller sig själv hon övertygade?

Om två minuter slår klockan elva. Jag är tjugofem år gammal och går snart och lägger mig. I home-away-from-home käkar de tårta och dricker sprit. Jess och jag delade en flaska Primitivo och konstaterade att vi i framtiden ska bli lådvinsalkobrallor och säga till alla att vi åker på rehab fast vi egentligen åker på spa. Framtiden utstakad för oss, bra där.

Imorgon är det dags att fara upp till Sundsvall igen för några dagars intensivt rapportskrivande. Nästa helg tänker jag spendera bland annat i Skärena, håller alla tummar och tår för att solen är med oss då. Sen är det bara några få veckor kvar innan vi ska försvara vår rapport med näbbar och klor, hjälpa lillasyster flytta sitt bohag någon annanstans i Sverige och inställa mig på Arbetarbladet för resten av sommaren. Planering är ordet.

Nu byter jag gamla Fame Factory-hits och facebook mot sängen och en bra bok. Kanske ringa och säga godnatt, vem vet. Sköt om er därute. Jag håller tummarna för alla som dricker sig bortom vett och sans, för alla som lägger sig själv i andras sämre vetande. Var rädd om livet, inte för livet.

Nada Surf - Always love