Skicka LIV till 72990 och stöd Läkare utan gränser. Istället för att läsa vedervärdiga lagböcker och luntor om journalistik har smsande till det numret blivit min sysselsättning. På min inre må-bra-våg väger jag tentan imorgon mot tankar på katastrofen på Haiti och inser att det är viktigare att leva varje dag och om det innebär att byta tentaplugg mot fikastunder med grannarna och samtal till mitt andra hemland så är det helt okej.

Ni oroliga själar som tror att jag ska kasta mig till Midlanda och flyga ifrån Sundsvall kan lugna er. Själ- och självsanering står på schemat just nu och journalistiken fick en känga sist. Men jag trivs här och ska nog reda ut allt i min värld så småningom.

Imorgon får jag besök av två av dom som förstår mig bäst här i världen. Jag hoppas dom stannar för alltid.

Who can say where the road goes,
Where the day flows?
Only time...