Jag såg Robyn för några år sedan. Hjärtekrossad satt jag i konserthuset i Gävle och grät mig igenom hennes första spelning någonsin av balladversionen av Be mine. Nu gör hon nya konserter men snigeln i mig bokade inte innan alla hipsters hunnit köpa varenda liten biljett. Kanske är det ett tecken att jag ska hålla tillgodo med mitt minne av ett hjärta i tusen bitar och trots det en av de bästa konserter jag sett. Jaja. Den som lever får se helt enkelt.