Solen slår in genom mina fönster och jag kisar för att se något. Får lite Voltrona känsla med sol i ottan. Men det är fake. Marken utanför är vit av frost och luften som sveper in när man öppnar balkongdörren blir som en snögubbe i lägenheten.

Jag har läst, pluggat, studerat och läst ännu mer de sista dagarna. Rivit mitt hår tack var Stig Hadenius. Fått ångest över spelregler. Gett upp allt och tröstätit, tyckt synd om mig själv och längtat hem. Imorgon ska jag skriva min första tenta någonsin. Lätt som en plätt säger alla som gjort den förr om åren men det lugnar mig inte. Snarare tvärtom.

För några veckor sen kändes hösten och vintern oändligt lång och kalendern tom. Bortsett från allt Mittuniversitetet säger att jag måste göra vill säga. Men så trillade några konserter in. Sen så bokade vi London. Och igår så fixar Björn biljetter till Killinggängets utsålda show. Plötsligt känns allt helt okej. Tack.


Två timmars plugg nu och sen promenad med fröken Mellin. Kan händas att det blir ännu mer plugg sen. Jo. Så kommer det nog att bli. Suck.