Jag har suttit med en blank sida framför mig en stund nu, funderat på hur jag bäst ska beskriva gårdagen. Från vilken vinkel ska jag låta er se min bild av spektaklet? För ett spektakel det var det, utan tvekan. Lite som att springa genom en vattenspridare; en lång uppladdning, ett skrik, en chock när vattnet slår emot en och sen är det över innan man hunit fatta att det börjat.

Musikaliskt ligger Britney långt bakom många av mina favoritartister, igår sprängde volymen ungefär ljudvallen flera gånger om och det är ju aldrig särskilt smickrande för någon. Men showmässigt vinner hon över dom flesta, hon gör det på ett sätt som liknar utskåpning.

Först får några halvkassa lirare från en radiokanal lattja med ett dj-set från Clas Ohlson, de hänger på den allmänna masshysterin vad det gäller Michael Jackson och små flickor som knappt var född när MJ sist uppträdder ylar för fulla muggar. När vi skonats från Pillret och Usama från radio så dyker DJ Havana Brown upp, med mer material i stövlarna än på resten av kroppen tillsammans. Om jag är snäll så säger jag att hon i början var kass, men kredd åt henne att hon spottade upp sig mot slutet.

Nu så här i efterhand känns allt väldigt välregisserat och smart, ingen livemusik att jämföra Brittan med och inget halvkänt namn som skulle kunna stjäla en uns uppmärksamhet. Och tur var väl det för uppmärksamheten fick jobba på högvarv. Scenen var formad som en snögubbe med taskiga former ungefär och jag ljuger inte om jag säger att det var inte lugnt en sekund efter att det satt igång.

Två timmar non stop happening; en vilsen dvärg, jonglörer, galningar med en mjuk planka, cykel-lasses kusiner, you name it och det fanns. Och som queen bee en kvinna med former! Istället för en sjukt nedbantad och galen Britney så såg hon fräsch ut på ett helt nytt sätt. Man måste naturligtvis bortse från att hon inte bara kan ta titeln popdrottning utan även white trash drottning. Hon må ha hur mycket pengar som helst men klä sig kan hon fan inte!

När konfettin bombats ut i avslutningen av Womanizer så var det över. Globen hade nog kunnat klappa sig blödande i händerna utan resultat. Precis som med spellistan, där ganska många hits saknades till förmån för låtar som funkade i galna cirkusnummer, så gick Britney utan tvekan ut ur arenan när hon tackat. Stort och värdigt.

Om det var värt sina pengar? Många gånger om.