I min skivspelare rullar "When Susanna Cries" med Espen Lind, en sån där låt som halkat in på ett bananskal i vår värld. Den spelades sönder till partiklar under alltför många sommarnätter under stjärnorna. Vi har bakat en kaka av den, huvudingredienserna är kärlek och ångest. Några delar skratt och en skvätt ömhet. Och för lite smak så finns där ironiska korn.

Nu får den mig att tänka på mina damer, utspridda landet över just nu. Dom som räknat med att vi skulle ställa till med en all in-fest och tappa det totalt gick bet. Om sju timmar ringer mitt alarm och då ska randiga arbetströjan på igen.



Ett ögonblick fyllt av Espen Lind.

I just pray someone will find her and guide her along her way