Jag blev antastad av en tant igår på 8ball. Hon var väldigt drucken och väldigt otrevlig. Och förmodligen fattig. I alla fall på hjärnceller. Vår "diskussion" gick så här.

- Du tjejen, fin tröja.
- Eh, tack.
- Va haru köpt den da?
- I Falun på Ikon.
- Jahaaa, den här har ja köpt på Ullared för 50 kronor.
Tanten svänger med armarna på en enorm tälttröja och flashar ett par säckiga hängtaxar. Hu.
- Okej, va bra.
- Jaaa, va kosta den dära då? 249 eller?
- Nej, den kostade 800.
Generalmisstag. Tala aldrig om för ilskna Sandvikstanter att du hellre lägger pengar på kläder än mat.
- 800!?!?!?! JAG HAR TVÅ BARN ATT TA HAND OM. VA FAN.
- Ehm, men jag har inga barn.
- JAG HAR TVÅ BARN ATT TA HAND OM. JÄVLA UNGDOMAR OCH DERAS DYRA KLÄDER. DEN HÄR KOSTA 50 KRONOR PÅ ULLARED.
Här smiter jag in på toaletten, livrädd att tanten ska börja veva och ta ut all sin ilska på mig. När jag är klar så står tanten fortfarande och ryar utanför om vilken hemsk människa jag är till alla som inte vill höra på. Jag smyger upp dörren och smiter tillbaka till mitt ovetande sällskap.


Herregud. Man får tydligen bete sig precis hur man vill ibland.