Skam den som ger sig. Om ni inte ser gröna blommor istället för ett diarrefärgat hav i bakgrunden nu så har ni fel på ögonen. Jag känner mig som Bill Gates. Eller i alla fall som om jag var kompis med honom...

Glömde även bort att tillägga att mamma Ewa och pappa Kent med vänner numera glassar runt i Thailand. Dom väntas åter i pepparkaksformat någon dag runt första advent. Lyllosar....


Nu ska jag fira att jag är så bra på datorer med en öl. Eller två. Arrivederci (sjungandes och mormor-Elsa-dansandes...)