Vi har nyss vaknat här ute, klarblå himmel och solen ligger på genom fönstret. Förstår inte varför jag tvekar över huvudtaget?

Jobbade igår, satt på Diggen i solen och eldade. Körde bil över isen dig, har alltid idiotförklarat alla som är ute och kör bil på isen, och jag har haft rätt. Man åker framåt framåt framåt, för att helt plötsligt vara på väg rakt in i en ö eller bakåt. Inte min grej det där. Men är lite sugen att köra ut Ragge på isen, ska dock vänta till typ maj...

Hade tänkt gått och träna nu på morgonen men för första gången på länge var det skönare att ligga kvar i sängen. Zlatan klev upp och trampade runt och dregglade, mysig katt. Borde verkligen ta mig iväg till gymmet, har ju planerat att ligga i ett skönt bad efteråt...

Gjorde något dumt häromdan. Men jag var bara tvungen att höra nånting. Ett livstecken, ett tecken att jag fortfarande finns där. Fick fler svar än jag vela, svar som sa att jag är inget. Men det kanske är bra för mina steg framåt. Även om dom är små och långsamma så kommer jag nånstans någon gång.

När jag kom hem igår kväll, efter jobb, träning och fan vet vad så står det en påse i köket med en lapp; "till mammas hjärta på alla hjärtans dag"... Hade nästan klarat av att bojkotta hela dagen (okej jag läste dom ungefär 6000 insändarna i GD men bara för att skratta hur löjligt det är med folk som är kär......) men det gick åt skogen. God var den iaf.

Förresten, är det nån som vill ha en lägenhet centralt i Sandviken så hör av er. Finns en trevlig etta på 35 kvadrat som jag varit snäll mot.  

Lifehouse - Take me away