Bra och dåligt

Jag tror jag tar och börjar med det bra, det blir bäst så. Jag har besök! Karin dök upp i Poggi iförrgår, stannar till fredag och vi har ett halvspäckat schema som vi delar med Linnea och pappa Anders som också är här. I söndags var vi ute och åt hela styrkan (vi fyra, Linda, Ueli, Anna Luna och Claudia) i Colle Val D'Elsa, förutom att vi hamnade på bordet som stod i ett getingbo så var allting okej. Jag åt för första gången på år och dar kycklingfilé och det var fint. Vi avslutade kvällen med glass i centro storico och sen hem till Voltrona där det trillade i lite vin och öl. Igår tog jag med Karin på en hajk på förmiddan, eller snarare en halvvilsegång i skogen och lite klättring i ett torn och sen krypa genom ett buskage för att hamna i vingården. Äventyrarna AB liksom.

Eftermiddan spenderade vi i Siena med att strosa, äta glass och även där gå vilse. Klämde i oss pizza och sen tillbaka till Voltrona och 63 middagsgäster varav 15 stycken var under 5 år och sprang hejdlöst runt och gallskrek och knuffade omkull varann. Men eftersom vissa fått en arbetsmyra i sig så flöt kvällen bra, och avslutningen är det som är dåligt, fast även om det egentligen är bra så känns det hårt... Jag är sämst på Voltrona...


Det säger i alla fall kiropraktor Håkan (Malins farbror), han är även hästknäckare och har varit här några dagar och jobbat med hästarna. Efter hästarna har han knäckt hela personalen och sist ut var jag. Har ju rätt bra hum om hur min kropp mår efter alla operationer, brott och spektakelvurpor, men trodde kanske inte att det var så illa riktigt. Allt knäcktes och knakade, från fötter till nacke. Håkan tror även att min tandvärk kan vara ett resultat av att jag biter ihop för mycket för att jag är så dålig i ryggen.  Han sa även att av all personal (och alla hästar) var jag den som knakat mest, alltså värst, jag har fått tydliga instruktioner om hur jag ska bete mig för att få ordning på det här. Bl a stretchövningar som jag ska göra tio gånger om dagen. Igår kväll var det en stukad hjälte som låg i sängen och kände hur alla muskler försökte återhämta sig efter chocken av att plötsligt kunna funka bra. Måste väl ta i tur med all stretching och sen bli knäckt igen så fort jag kommer hem... A hard knock life....


Idag har vi genomfört ännu en jättehajk. Tillsammans med Linnea och hennes pappa har vi tagit oss till Castelvecchio, det var fint även om jag i ett svagt ögonblick ville bli Hanna Hägglund och klättra upp i ett torn men missbedömde lite hur bra stenarna satt och rasade ner tätt följd av ett stenblock. Jag kommer nog aldrig bli nån Göran Kropp men det skadar ju inte att prova lite då och då...


Nu har vi druckit för mycket vin, varit glada och varit arga och ritat Björne. Dags att gå och sova en stund...


Parlami d'amore e io ti ascolteró...


Kommentarer
Postat av: Astronauten

2008-08-26 @ 23:42:52
URL: http://astronautenochfrank.blogg.se/
Postat av: emmalu

hej glidarn! var inte igår vi pratade nu eller, hur länge blir du kvar där i italy? har du hört att jag ska dra iväg på nya äventyr? och att jag även tränar innebandy igen ;D pusskram!

2008-09-03 @ 10:45:32
URL: http://emmalustig.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback