Timeout.

Jag har opererat knäna ett antal gånger, slitit av min egen arm, slagit hål i huvudet, haft körtelfeber, flugit med öroninflammation, brutit sönder högerfoten. Jag är allergisk mot nötter, räkor, råa morötter, läkemedlet tradolan. Min kropp är inte i den toppform man skulle vilja vara i vid 25. Många av dom här sakerna vet ni redan, ni som känner mig som person och ni som känner mig via skrivandet här.

Trots en massa smällar lever jag gott. Försöker att inte gnälla. Biter ihop ibland och talar om för mig själv att det går bra. Oftast räcker det. Idag är ingen sån dag tyvärr. Sista tiden har jag haft näsblod många gånger, fler gånger än vad som är bra förmodligen. Min största skräck, efter att aldrig mer få äta godis, är blod. Varje blodflöde gör mig nervös och slukar energi. Idag tog energin slut. Jag orkade inte gå upp imorse. Inte på ett trött sätt utan på ett sätt som säger vila, vila din jävel annars går kroppen i totalstrejk.  

Vi skulle gjort radioteater, nåt jag såg framemot. Men för min del blev det istället en timeout-dag. Tvn har varit ett stort sällskap, OS-repriser och Rachel Ray. Vet inte hur många gånger jag sett Anja Pärsson otäcka olycka nu. Helt fantastiskt att hon åkt ikväll igen. Helt fantastiskt att hon överlevde.

En annan sak som visats flitigt idag är Petra Majdic tragikomiska vurpa. Att ramla i skidåkning är tråkigt. Att åka ur spår är också tråkigt. Att åka utför ett ministup och ner i en bäck är hemskt tråkigt. Att åka in under en gran är även det tråkigt. Men när allt händer samtidigt blir det på nåt sätt komiskt. Inte på något sätt så att jag inte tycker synd om henne, herregud nej, jag lider med hon. Men lite roligt ser det ändå ut...

Snart kommer solskens-kongo hit och fikar. Kanske är bra för mig att socialt interagera med någon efter en hel dag i min egen scizofrena ensamhet. Borde städa upp lite grann men nu börjar skidskyttet. Och sen ska jag glo på skridsko och se om pappa Åke är med och skjuter igång det hela. OS blir det stora fördärvet för mitt boende. Tur det bara är några veckor till.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback