Fick frågan häromdan om jag tappat nå tallrikar än. Näe svara jag glatt. Det fick man lida för. Igår gjorde jag årets fläskvurpa i trappen i restaurangen med tre tallrikar i händerna. Det flög pasta och tallrikar överallt och dånade så att hela restaurangen stannade upp. Jag reste mig så småningom med pasta över mig och tallriksskärvor lite överallt. Inga bestående men förutom en halvbruten tå och en hand som är lite kopaj. Tackar...

Inatt var det kaos här, vi och den tyska massmördaren skrämde upp oss så vi till slut inte vågade sova. Satt i ett helt nersläckt hem och vågade inte säga pip ifall tysken var utanför. Idag kändes allt ganska mesigt men haha.

Jag är förövrigt sjuk också, halsen är som ett enda rivsår, hua. Kurerar mig med tabletter jag fått av en gäst och hoppas på det bästa...

Solen visar sig från sin bästa sida här och vi fläker ut oss vid poolen. Liknar mer kassler än pepparkaka dock, men jag jobbar på det!

En tanke kröp in i mitt huvud idag om vad som ska hända sen, sen när vinet inte längre ska serveras och jag borde återvända till Svedala. Men vad ska jag återvända till? Mitt gamla rum och halva bohag eller ska jag lämna Italien för något annat? Det är för väl att det är långt tills dess det sker för idag är allt blankt efter Voltrona. På något sätt känns det skönt men när den tanken kommer krypande blir jag nervös. Men men, que sera sera.

Jag vill ha fria vägar ut
Jag vill ha kakan som jag äter
kvar på bordet hela långa livet