Ho ho välkommen till kanske en av de finaste platser i världen! Har varit här i två dagar nu och är helt hänförd, står och tittar ut över grönt i olika nyanser och solen skiner som den värsta juli-dag i Sverige. Lyssnar på det vackraste språk jag vet, och känner att jag förstår. Nyper mig lite i armen och undrar om jag verkligen är här...

Det jag var orolig för innan jag åkte har försvunnit totalt, när Sebastiano hämtade mig igår så var bland det första han sa "du kommer inte till en arbetsplats utan en familj". Skönt.
 
För er svampar därhemma som inhandlar rötjut på glasbanken ett par gånger i veckan så kan jag meddela att här finns en tapp. EN RÖDVINSTAPP. Skapligt...

Bor pyttelitet men det funkar, har ju allt jag behöver och lite mer. Fick användning av mina plåster idag när jag det skedde en piccolo incidente med rakhyveln. Resulterade i ett mindre blodbad men fick lite hjälp av min kombo Anna så det redde upp sig. Inte cool att Jacky, en gatukorsningshund av värre slaget, trodde jag gnidit mig med en fläskkotlett och ville slicka i såret sen. Hua. Hundpest kan jag klara mig utan...

Men summan av kardemumman är att allt är jättebra och jag trivs redan som en fisk i vattnet (dock inte den konstgjorda sjön som finns eftersom den har vatten i stil med kanalen ungefär...). Mor och far behöver alltså inte oroa sig, jag äter och mår gott och solen skiner. Kan man begära mer???

Ska försöka få ordning på min kamera och ta lite bilder och lägga ut här så fort som. Men det gäller att anpassa sig efter italienska stilen, var sak har sin tid. Domani!

Stammi bene tutti.