Jag önskar jag kunde bjuda med er in i lördagens aktiviteter men jag glömde kameran hemma. Men sista festen i blå huset kan summeras som ett välbesökt matinferno där Minime hängde i lampan när det var dags att gå hem. Vi var utklädda och alkoholen kickade in, så där lagomt mycket att jag glömde bort att jag var utklädd på bussen hem. Kort sagt så slutar jag aldrig att imponeras över Hannas festfixartalanger och det var en skön påminnelse om vilka fina människor som finns hemmavid.

Glömde nämna att som en reminder om lördagens roligheter ramlade det en rosa marschmallow ur min ficka igår. Det om något är ett tecken på en bra fest...

Imorgon ska vi få pisk på vår websida. Sen väntar tenta på fredag och efter det är den här vedervärdigt värdelösa kursen över. Tack och adjö.

I fredags sa jag upp min lägenhet, på förmiddagen ringde de nämligen från TT och erbjöd mig praktik där i vår. Så från januari kommer jag vara Stockholmsboende. Eller boende, jag är ju ingen stor lägenhetshaj och har inte tretton miljoner ligger och skräpar så kanske får bli en jävel på att soffsurfa istället? Jaja, det löser sig nog, annars får jag väl lägga hela csn på att slagga på hotel i vår. Kan ju funka det med.

Ett diskberg värdigt Kebenekaise tornar upp sig i mitt kök. Kanske tar jag tag i det imorgon. Eller så väntar jag till torsdag. Eller så pular jag allting i en säck och hivar det från min ack så tjusiga franska balkong. Får nog bli singla slant på den.

Jaja, det är sent och Sofia skrattar ihjäl sig över något på soffan. Vet inte om jag vågar fråga vad, det låter lite som ett dårskratt ibland. Kanske borde jag vara rädd? Eller ringa någon i vit rock som kan komma med en sån där fashionabel tröja med armarna på ryggen? Men men, vi är sams trots att vi spelade badminton tidigare ikväll så jag låter det stanna där och går till sängs med kära Nyhetsfabriken. Snark.

Adios amigos (eller adios adolf som jag halka till det i lördags med Proppens Ipinne, jaja de bju ja på liksom).