Kvällens tre-rätters meny som serverats på Nackstavägen 16 E, en trappa, sväljer alla dieter i ett med touch of gourmet.
Förätt:  Chokladbolll
Huvudrätt: tre korv med bröd
Efterrätt: Chokladboll

Andra gången denna lyxmåltid serveras hos mig den här veckan. Jag börjar ana varför många journalister är småfeta. 

Slökolllar på Korrespondenterna på tvåan och inser att public service är underbart. Häromdagen grät jag floder till Himlen kan vänta. Tidigt imorse såg jag mamma Creutz-Sabel på nyheterna. Sveriges television har blivit mitt stora sällskap här i lägenheten. Jag stänger av ljudet när Mona Sahlin pratar och låtsas debattera mot Fredrik Reinfeldt. Sitter bekvämt tillbakalutad och tänker att jag sitter med i morgonsoffan. Patetiskt? Kanske. Hemtrevligt? Ja.

Imorgon klockan fem ska det nya hälsomagasinet Må Gott vara tryckt och klart. Vi är en sex kvinnor (inte sexkvinnor dock) stark redaktion som idag slagits tolv timmar mot InDesign, scouterna, Norra Berget och en wienerlängd. Vi har en bit kvar men är på g. Det enda som krävs för att tidningen ska bli klar är att Sabina inte går vilse, Karin slutar vara psykiskt InDesign-sjuk, Calleberg inte sätter Åre i Småland och att Johanna och Sarah keeps up the good work.

Gjorde en intervju idag med en lärare. Efteråt sa han "det här är en skarping" om mig. Ironi eller inte, jag tog åt mig och blev glad. Tack.

På lördag ska jag och några av mina favorit Sundsvalls-tjejer gå på Thåström. I ett mycket svagt ögonblick har jag mailbombat honom och önskat Karenina. En liten gnutta hopp finns i mig att han ska höra mina tragiska böner och göra en stackars fake-journalists värld lite bättre...

Speaker-rösten säger att soldaterna i Afghanistan sysslar med utbildning och kameran zoomar in ett Risk-spel. Det känns så där. Svenska soldaterna har hjälm och de afghanska toppluva. Även det känns så där.

Det är dags att sova nu, åtta har vi uppställning med redaktionen för ännu mer redigering. Den stora frågan är hur vi gick från 12 sidor till 40? Det kändes som en bra idé...