Ärligt talat.

Jag jobbar på ett bra ställe. I dag satt jag och åt de sista bitarna av min lunch när telefonen ringde. Ett samtal jag väntat men beskedet var inte direkt jätteglada. Eller inte för min del i alla fall. Jag är ju förespråkare för äkta kärlek och tveklös förälskelse men jag skulle ljuga om jag sa att det inte kändes när hon som dumpade mig för blott tre veckor sedan hittat någon annan. Det kändes, men på något sätt bitterljuvt. Att ta sjumilakliv vidare känns fasligt mycket lättare med vetskapen om den nya kärleken, det sätter liksom saker i perspektiv. Men men, det här är konstateranden jag gjort många timmar efteråt.

Då, direkt där när jag svalt sista klyftan mandarin, lagt på luren och skulle försöka skriva ett reportage var det svart i mig. Ledsenheten tog över och jag blinkade frenetiskt bort tårar bakom mina flaskbottnar. När jag trodde att jag skulle behöva gömma mig på toaletten och sitta i mörkret tills att allt gått över frågade fina Ylwa vad som var fel. Hon lyssnade och sa inga klämkäcka kommentarer om att "det finns mycket fisk i sjön" eller att "du är ju ung så det är lugnt". Nej, hon plockade fram en mening ur ett dokument från Arbetarbladets kriskommission. Som avslutning på ett mötesprotokoll stod det ungefär "På Arbetarbladet är det helt okej att må dåligt och vara ledsen".

Just då var jag ofantligt tacksam över att ha en arbetsplats där det är okej att vara skör och bräcklig. Där svaghet inte ses som ett hinder utan som något som vi tillsammans tar oss igenom. Jag tror att det hjälper människor att vara människor.

För mig är det viktigaste som finns i en relation ärlighet. Även när jag som i dag får dra den ur någon och även när den som i dag smärtar så fruktansvärt. För på ärlighet bygger man vidare. Utgår man från ärligheten hamnar man sällan fel. Och den smärtan som kändes oövervinnerlig när jag släppte telefonen i golvet och för min egen del avslutade den räcka av funderingar som annars kanske tagit många månader att veckla ut i huvudet, den smärtan känns just nu mest som ett myggbett. Det är lite irriterande men det går över...

Dagens ljuspunkt förutom kvällens middagsträff i Gävle hittar ni på länken nedan. Det är för att använda Maria Callebergs eget ord fab. Läs och enjoy. Och var ärlig mot er själva och era nära så blir världen en bättre plats.

http://arbetarbladet.se/nyheter/hofors/1.2615695-pakord-utter-skulle-bli-mossa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback