Helg

I dont suffer from insanity, I enjoy every minute of it...


Helg igen nu. Vart tar dagarna vägen? Jag hänger inte med. Det blir nog en lugn helg för min del eftersom jag behöver tabletter för att klara vardagen nu. Ikväll ska jag husera med min vän proppen, vi ska spela tv-spel och äta gotta. Blir nog trevligt om inte proppen blir så grinig när jag spöar hon i Mario Cart!

Imorgon hade jag ju tänkt mingla med Sandvikens elit på "nya" krogen, Lobby. Förmodligen ett riktigt värstingställe där man måste ta in helrör om man ska beställa nåt i baren. Eller så inte. Lite ny färg på väggarna och nån ny tapet brukar ju vara grejen när det blir nya ställen i Sandviken... Men kanske man ska spendera kvällen i Lassas med mor och far, äta nåt gott och kolla på Melodifestivalen. Björn Gustafsson är ju med så då är det ju värt de!

Match imorgon också. Det är en rätt viktig match, vinner vi så blir nästa helg helt avgörande med dubbelmötena. Förlorar vi har vi fortfarande chans att fixa till det nästa helg om resultaten går våran väg i övrigt. Men efter träningen igår så känns det rätt bra. Jag tror vi kommer köra över KFC eller vad dom heter.

L'amore e eterno finche dura. Jotack.

Nu ska jag återgå till mitt heltidsarbete under slavdrivaren Kent. Kommer fan bli helt skruvad till slut, inte får jag använda skruvdragaren heller för "den ska jag ha för jag vet hur man använder den". Hm. Det kan vara så att han fortfarande inte kommit över mitt användande av slagborren förut, men hallå, det är en helt annan sak, jag vill inte ha min odugliga skruvmejsel som ger mig skavsår i händerna!!

Jag ser dig fortsätta nu
med varsamma kliv
jag ser dina drömmar sakta lossna
från mitt liv


Stuck in reverse

Nu är det en sån där stund som jag avskyr. När inget läge är skönt och när allt känns tungt. Flytten har satt sig rejält på mina knän, dom är helt kass idag. Tog mig knappt över sargen på träningen och ser inte direkt fram emot att sova ikväll. Hade ju varit trevligt att knapra i sig några smärtstillande och sjunka in i dimman men alla mina smärtstillande tabletter är borta. Drygt.

Annars så har dagen varit helt okej. La mig för att sova middag på eftermiddan, då fick jag känna på hur det kommer vara att bo hemma igen. Pappa kom nämligen och satt sig bredvid mig och skulle lösa korsord.

- Hus på landet, det är väl gård?
- Fosfor är det F eller P?
- Hm, vem är det på bilden?
- Djur på tre bokstäver, älg kanske?
- Nåt givet? Nej men det passar ju in...

Sen så blir han sur när jag frågar om det inte var han och inte jag som skulle lösa korsordet.

- Jaha, när det gäller att bära då ska jag hjälpa dig men du kan inte hjälpa mig med ett enkelt korsord.

Hm. Så enkelt kanske det inte är? Vilket som är min far charmig som ingen annan och om vi så skriker åt varann tio gånger om dan så kunde jag inte haft en bättre pappa!


When you try your best but you don't succeed
When you get what you want but not what you need
When you feel so tired but you can't sleep
Stuck in reverse

And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone but it goes to waste
Could it be worse?

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you

Torsdag morgon

Another ditch in the road
You keep moving
Another stop sign
You keep moving on
And the years go by so fast
Wonder how I ever made it through

Äter citronkex i fåtöljen och väntar på att pappa ska ringa. Ska städa ur lägenheten idag, om inte orken tar slut nånstans på vägen. Kan bli ett alternativ att ligga kvar här i fåtöljen. Men om dönickarna i sängen kunde dra upp persiennerna iaf. Det är ju sol ute har jag hört...

Var ganska okej ute igår, men så kass musik och det verkar som ett dåligt val att fylla dansgolvet med rök så att dom som faktiskt dansar inte ser ett skit och det blir danskrockkaos och hjärnskakning. Jaja, hade jag en rökmaskin skulle jag nog använda den jämt också....

Lyssnar lite på Winnerbäck nu. Varvat med önskemål från sängen om Broder Daniel. Det var ju inte igår man lyssnade på dom liksom. Nian, det är ju snart tio år sen. Hm.

Undrar hur det är i Indien egentligen. Fick ett mess från Britte att hon låg på stranden och några meter bort låg en ko. Det måste ju nästan upplevas för att förstå. Svårt att tänka sig en ko mitt på Hedåsen liksom.... Flodko möjligen, dom brukar ju leta sig dit iklädd för liten bikini och för mycket smink. Men det är mer otäckt än en upplevelse...

Nu måste det ske nåt innan jag kryper ur skinnet.

Lars Winnerbäck - En tätort på en slätt

Weak


Lost in time I cant count the words
I said when I thought they went unheard
All of those harsh thoughts so unkind
cos I wanted you

And now I sit here Im all alone
So here sits a bloody mess, tears fly home
A circle of angels, deep in war
cos I wanted you

Weak as I am, no tears for you
Weak as I am, no tears for you
Deep as I am, Im no ones fool
Weak as I am

So what am I now Im love last home
Im all of the soft words I once owned
If I opened my he heart, thered be no space for air
cos I wanted you

Weak as I am, no tears for you
Weak as I am, no tears for you
Deep as I am, Im no ones fool
Weak as I am

In this tainted soul
In this weak young heart
Am I too much for you

In this tainted soul
In this weak young heart
Am I too much for you

In this tainted soul
In this weak young heart
Am I too much for you

Weak as I am
Weak as I am
Weak as I am
Weak as I am, am, am

Weak as I am
Am I to much for you
Weak as I am
Am I to much for you
Weak as I am
Am I to much for you
Weak as I am
Am I to much for you
Weak as I am



Mmm. Faktiskt. Efter idag är det verkligen dags att glömma bort och se nån annanstans i horisonten...


Mario, Luigi och Toad.

Nu är jag officiellt hemlös. Eller i alla fall utan hem som är mitt. Har ett rum i Lassas Vegas där man inte kan andas utan att andas in en soffkudde eller en flyttkartong. Där kan jag dock inte sova eftersom en mutter/bult/del av sängen har försvunnit. Mitt liv har jag i en stor orange ryggsäck. Vart jag ska bära den är dock inte helt klart...

-Jag klättrar in här jag.
-Okej.
-Nu tar vi i här.
- Wooaaah.
Den här diskussionen hade vi när Jess och jag skulle försöka bära en del av min soffa. Problemet var att hon sköt på och jag flög ut ur skåpet på flyttbilen med soffan efter mig. Tackar.

Nu ska jag störa lite med Toad i soffan. Han är så seg och vill inte följa med ikväll. Men det ska vi nog ändra på.

Stai tranquillo.
/Mario.

Moving on stereo

Har armar som boaormar. Ben som gele. Och en mosig hjärna. Flytthelvete.

Ikväll ska vi dricka öl och äta pizza. Gott.

Svag

Jag är svag för leenden, känslor, och sorgsen musik. Och rulltårta. Vaknade av sms imorse och kunde inte somna om, klev istället upp och bakade rulltårta. Nu är det borta och jag har en till rulltårta-bilring. Men vad gör det om hundra år när allting kommer kring...

Har haft besök idag av mitt lilla älskade gudbarn. Hon har röjt runt bland flyttkartonger, katter och blommor. Ätit lite på en kaka och sen lämnat den där hon satt. Tagit en ny plats och en ny kaka och sen mjölk, saft, vatten, kissa, rita och leka samtidigt.. Sen vägrat ta på sig overallen och ylat lite. Sötunge.

Ikväll är det träning igen. Igår var dom fyra stycken som sprang benen av sig, försökte lära sig stegkombinationer och gjorde armhävningar. Vi blir fler ikväll som tur är eftersom vi ska ha bollträning. Trots att det gått så käpprätt för oss hitills så känns det bra att åka ner på träningarna. Alltid finns det ju nån man kan reta gallfeber på och eller skjuta en boll på nån... Haha.

Det har gått snabbt att bli glömd och överkommen. Det har jag märkt. Medan mina tankar letar reda på dig hela tiden så är jag den där minnesluckan en sen lördag efter löning...

I'm tired of fighting
I'm tired of fighting
Fighting for a lost cause.

Moving on.

Flytta suger. Det finns dock en sak som är värre, flyttpacka. Jag har pysslat hela dan men känns som om inget hamnar i kartongerna och hela lägenheten ser ut som en soptipp. Det kanske är ett bra tecken på att jag har mycket saker jag kan göra mig av med? Blir rädd för mig själv när jag ser alla saker jag har. Hua. Allt ska verkligen inte få följa med mig till framtiden.

She'll be gone, she's moved on

Har varit lite arg på världen idag igen, nere på gymmet när inte allt funkade så fick tanterna och farbröderna se en annan sida av mig. Det gick över efter en stund, tänkte lite på hur enkelt och mysigt det var i lördags så då kändes allt bra igen...

Idag är det löning, alltså för dom som har ett jobb att gå till. Undrar om dom blir lyckligare idag? När dom kan köpa fina saker och fylla skåp och lådor med. Och när dom kan gå på dyr restaurang och prata om hur fint och bra dom har det. Och när man kan betalar för att alla problem bara försvinner. För visst är det väl så att alla problem man nånsin haft försvinner när man badar i pengar? Att lycka mäts i antal siffror på kortet? För inte kan man väl leva på såna banala saker som kärlek och lycka? Dom sakerna kan ju faktiskt försvinna, men min nyköpta grej som står och glänser den försvinner aldrig. Mina saker lämnar mig aldrig så vad ska jag med äkta kärlek, ömhet och sånt trams till?

Hm. Jag hoppas ni förstår ironin i det som står ovanför.

Dags att dra iväg på träning nu.

Tyler Hilton - Missing you.

Vinotek

Har var i storstan i helgen, besökt både det ena och det andra stället på stor rundtur igår. Var till och med på Denzas jobb men hon syntes inte till. Kvällen igår spenderades på Terrenos Vinotek, ny upplevelse men väldigt trevlig sådan. Om jag nån gång ska bo i Stockholm så ska jag bo där Malpal bor, vilket ställe.

Ska hem och packa ihop saker nu. Får se hur det blir i veckan, är ju ledig men lär få jobba ihjäl mig med att tömma lägenheten...

Annars då, ja det känns faktiskt bra nu. Det känns men det känns bra.

Men Björn Gustafsson, kan nån bli bättre?


Nattsvart

Idag drog dom ner ridån för mig. Nu känns inget speciellt kul igen. Visst, jag har misstänkt att det varit på väg men idag fick jag svart på vitt att mitt högra knä är trasigt och jag ska operera mig igen. Nu vill jag bara skrika, härja och slå sönder saker men det hjälper ju inte. Någon sa till mig att tänka på att det blir bättre efteråt. Men det har jag ju tänkt innan varje operation och ändå måste jag hela tiden göra fler. Ska nog skrika och härja en stund när jag kommer hem ändå...

Som om det inte vore illa nog att få reda på det här så ringer dom igen från Italien idag. Ja, jag fick jobbet men nej jag kan inte. Fan. Dom ska ringa igen nästa vecka och höra om jag fått nån operationstid och sen får vi se utifrån det sa dom. Men just nu känns allt hopplöst.

Nu saknar jag dig så mycket. Du hade blåst på allt ont och torkat alla tårar. Men du är inte här.

Så du sitter fast i bruset varje dag
Och du låtsas att din plats i kön är bra
Snart kan vad som helst förföra dig

Det finns dom som flyger fria i sin bur
Det finns fria som är fångade som djur
När allt blir tyst kan ingen höra dig

Vad är frihet?
Vad är frihet?
Vad är frihet?
Vad är frihet?

Sweet

Idag ringde min mobil och en man pratade väldigt fort på italienska, när första chocken över att det inte alls var han jag trodde det var utan någon helt annan, då kopplade jag in hjärnan och började förstå. Mannen ringde från Toscana, vingården jag sökt jobb på. Tydligen är jag rätt nära att få det dära jobbet. Sweet.
Men det för ju inte bara bra saker med sig att få ett jobb man verkligen vill ha. Jag har redan fattat några ganska stora beslut sista tiden och ett av dom spricker ju totalt om jag bestämmer mig för att åka till Italien och jobba. Men men, va säger man sälj inte pälsen innan björnen är skjuten. Det blir nog bra.

Igår kväll hade vi klubbmöte med den klubb jag trodde jag gått ur, men oj va fel jag hade.Vi hade vinprovning, ölprovning och nånstans mitt i natten försvann även en Vienettakartong. Inte illa för att vara onsdag. Klädde mig i blykeps hela förmiddan men sen ryckte jag upp mig och fick lite hjälp av syrran att röja vinden. Snart är allt borta där uppe och snart är min tid på fyran över...

Vi har pratat idag. Det kändes bra, egentligen har det väl aldrig känts nåt annat än bra men när vi la på nu så kände jag inte att jag rasade i bitar. Snarare tvärtom, jag behöver ha dig i mitt liv, för ingen har nog lärt mig så mycket om allt möjligt som du.

Äh. Nu ska jag gå och handla lite mat för mina möbelpengar. Har ju agerat försäljare av skrot idag. Oj, nu har jag tänkt två dar i rad på Rudan och AB Skrot och Kanot. Undrar vad han gör nuförtiden? Undrar om han saknar oss och sommaren när allt gick som det gick och ingen brydde sig?

Elin Sigvardsson - Paper cut words

Timglas

Vi har nyss varit och dragit upp Ragge ur diket där jag så snällt placerade honom i måndags natt. Gick som en klocka trots att jag gjort mitt bästa för att demolera. Nu väntar lite mer lagning, frågan är bara vem som ska göra det? Jag, som inte kan mer om bilar än färg och antal hjul? Eller pappa, som är sjukskriven två veckor med andra gradens brännskada sen sista gången han lagade bilen? Eller bilverkstan, som förhoppningsvis kan allt men som förmodligen inte gör något utan förskott på mer pengar än vad hela bilen är värd? Hm. Ska nog lägga mina pengar på nåt fint till tryggheten som kom på några minuter och fixade allt som jag ställt till mitt i natten...

Lyssnade på radio häromdan på jobbet. Massa vanligt blurr och sen helt plötsligt kanske den mest sorgsna sång jag nånsin hört. Tänkte när jag satt som förstenad i bilen att om nån kan må så att dom skriver en sån sång, då finns det verkligen nån som har det värre...

Har sagt upp lägenheten, bilen har dött, fast jobb har jag inget och sedan en tid tillbaka har jag ingen som sover bredvid mig heller. Mina saker ska få bo i Lassas och jag själv ska bo på resen. Har ingen aning om vart men det ger sig så småningom.

Ägnade en rätt stor del av min natt inatt till att tänka. Tänkte på val och valmöjligheter. Just nu känner jag mig som den knubbiga ungen som aldrig blir vald till fotbollen på gympan. Eller som den ensamma människan som bor med sin gamla mamma och katter för att hjärtat blev ensamt kvar när alla blev två. Jag har ont i hjärtat, men jag har insett att jag blivit bortvald. Och om jag aldrig varit den knubbiga ungen så tänker jag aldrig låta någon annan göra mig till den där ensamma människan som lever med arton katter i ett hus dit ingen hittar...


But you can have what's left of me...


Sunday bloody sunday

Om man vaknar efter en festkväll med hela ansiktet fullt med blod så borde man bli lite små skraj. Det borde kännas som om något inte gått som det borde. Men när man har en vän som Fia som släpar hem en, trycker en i säng, lämnar ett stort vattenglas på nattduksbordet för att sen låna en cykel och cykla hem själv, då behöver man inte vara rädd. Då kan man konstatera att det är näsblod, näsblod som aldrig ville ge med sig heller. Nu är det dock stillestånd...

Igår var jättetrevligt, god mat och mycket bålfrukter och trubadur. Christian blev glad över min present, så nu kan jag ju berätta att jag de senaste dagarna pysslat. Med mina darriga händer och korta tålamod har jag gjort en tavla till honom, av en skridskoåkare som råkade vara Tobias (alla kände igen han utom jag typ...). Summan av kvällen är att de var väldigt kul och att jag måste börja tänka efter före...

Hittade en bok här hemma igår, Handbok för tankspridda. Kanske ska ha den som bibel?

Ska försöka städa upp i huset nu, planet går nu från London så dom är hemma snart mina kära päron. Sover nog kvar inatt också, så kan jag ta deras bil imorgon när jag och Soffe ska till Gävle... Hoppas på bättre lycka nu. Annars kanske det är dags att ge upp?

Åh. Men hej blyhjälm idag. Har tagit mig en evighet att knacka ner dom här raderna. Borde ta ett bad, men lite rädd att jag ska somna och vakna som en fisk... Typ en av dom som Roffa kom med idag. Är så sugen att lägga en stor gädda nånstans i huset så mamma får en chock haha...

jag har saknat ditt skratt
jag har saknat ditt hår
jag har saknat att ringa ibland
och berätta om hur det går


Kväll i Lassas

Tillbaka där jag började imorse. Sitter och kollar på youtube, jag är en av dom hemska människorna som bara söker på "people falling" eller "peolpe getting hurt". Sen skrattar jag så tårarna rinner, trots att jag nånstans är smärtsamt medveten om att jag nån gång gjort allt själv...

Har hälsat på Malin och Niclas idag i nya radhuset, mycket mysigt. Där kommer det spenderas många kvällar på verandan, kanske grilla en hamburgare...

Imorgon är det lite jobb och sen Christians 25årsfest som står på schemat. Är äntligen klar med presenten och trots att jag drabbades av stora darret så blev det inte så tokigt. Hoppas det passar herr Falconetti...

Har varit både upp som en sol och ner som en pannkaka idag. Ska gå och sova som ett moln, jag är inte en sol men ingen pannkaka heller. Det är en lång uppförsbacke innan solen men det går. Det finns alltid nån som har det värre.

Livet är en gåta
Du är gåtans svar

Morgon i Lassas

Vi har nyss vaknat här ute, klarblå himmel och solen ligger på genom fönstret. Förstår inte varför jag tvekar över huvudtaget?

Jobbade igår, satt på Diggen i solen och eldade. Körde bil över isen dig, har alltid idiotförklarat alla som är ute och kör bil på isen, och jag har haft rätt. Man åker framåt framåt framåt, för att helt plötsligt vara på väg rakt in i en ö eller bakåt. Inte min grej det där. Men är lite sugen att köra ut Ragge på isen, ska dock vänta till typ maj...

Hade tänkt gått och träna nu på morgonen men för första gången på länge var det skönare att ligga kvar i sängen. Zlatan klev upp och trampade runt och dregglade, mysig katt. Borde verkligen ta mig iväg till gymmet, har ju planerat att ligga i ett skönt bad efteråt...

Gjorde något dumt häromdan. Men jag var bara tvungen att höra nånting. Ett livstecken, ett tecken att jag fortfarande finns där. Fick fler svar än jag vela, svar som sa att jag är inget. Men det kanske är bra för mina steg framåt. Även om dom är små och långsamma så kommer jag nånstans någon gång.

När jag kom hem igår kväll, efter jobb, träning och fan vet vad så står det en påse i köket med en lapp; "till mammas hjärta på alla hjärtans dag"... Hade nästan klarat av att bojkotta hela dagen (okej jag läste dom ungefär 6000 insändarna i GD men bara för att skratta hur löjligt det är med folk som är kär......) men det gick åt skogen. God var den iaf.

Förresten, är det nån som vill ha en lägenhet centralt i Sandviken så hör av er. Finns en trevlig etta på 35 kvadrat som jag varit snäll mot.  

Lifehouse - Take me away


Saknad

Nickleback - Far away

Inte den bästa av stunder just nu. Tankarna flyger runt och hamnar oftast på samma ställe, samma person. Vet att jag inte borde, men saknad bestämmer man inte över. Lika lite som man bestämmer över känslor i allmänhet...


Har tänkt på en sak. Dom senaste nio åren har väldigt mycket hänt, vänner har kommit för att sen försvinna igen. Hjärtat har pirrat och krossats. Husdjur har levt och olevt. Människor har fötts och människor har dött. Hår har färgats, klippts och tappats. Passet har stämplats och hem har bytt plats. Förutom min familj och några till så är det enda som varit konstant i mitt liv en viss smärta i mina knän. Nu väntar en operation till. Sen ska inget mer kunna gå sönder säger dom. Jaha, så min ovän sen nio år tillbaka kommer snart att försvinna för alltid? Det låter lite för bra för att vara sant, varje gång jag trott att det skulle vara så har det slutat med att jag med tårar i ögonen och is runt knät suttit och tänkt att aldrig mer.

Ute i garaget på Timotej pågår årets kanske största lagningsprojekt. Alla mekaniker på Svenska Rallyt kan slänga sig i väggen för nu håller papsen på att laga ihop Ragge. Jag har varit på skroten i Kungsgården idag och köpt en "bättre begagnad del, förmodligen nyare än alla delar i din bil". Det här är verkligen de sista elchockerna. Nu finns bara två vägar; "get a sinus or call it..."

Imorgon ska jag försöka jobba igen. Får se hur det går. Gymmet imorse gick iaf bra och jag har några hemmaövningar nu som ska göra mig fit for fight tills imorgon. Är så less på att gå hemma nu. Har sökt en massa jobb, bl a ett på en vingård i Toscana. Om jag flyr? Nej inte alls...

Ska försöka sluta tänka nu. Men så konstigt att inte pratas alls. Inte ett ord på så lång tid, eller lång och lång. Längre än nånsin. Men men. Vill ställa mig framför spegeln och skrika skärp till dig nu Hallberg, men då måste jag även se min frisyr som går under namnet stormvarning. Nej. Det skippar vi.



Leave and let me go
You're not meant for me, I know
Carry on, carry on, and I'll stay strong

Leave and let me go
I will think of you, I know
Carry on, carry on, and I'll stay strong

Someone else will keep you warm from now on
Someone else will keep you safe from the storm
But I'll be with you wherever you go
So you will never be alone
I'm going where the wind blows
Going where the lost ones go

Nervös

Nu pirrar det rejält i magen. Har haft lite småpanik här på förmiddan om jag verkligen klarar av det här själv. Men det är mitt nya motto nu; ensam är stark.

Alla hjärtans dag på torsdag. Jippie. Not. Fira ensam med katterna. Vilket liv. Men det är ju inte nåt speciellt. Det kunde varit dötrist, tråkigt och och och alldeles underbart... Men saker ändras snabbt och som sagt, ensam är stark.

Fick ett bra brev igår. Ljust.

Dags att åka nu. Håll tummarna för mig.

Bil till salu.

Ibland förstår man inte allt i världen. Ibland vill man inte förstå allting. Då gör det ont och man blir arg på allting och ingenting. Men kommer man bara ihåg vad som är viktigast så kan man skjuta bort dom känslorna. Just nu är ett sånt tillfälle, jag vet vad som är viktigt men det är så svårt att inte glömma.

FAN.

Jag har inte gjort nåt fel hittills och tänker inte börja nu.


Idag dog min bil igen. Som tur var kom världens bästa Karlsson och hjällpte mig. Kan vara läge snart att leda Ragge till sista vilan, but it will break my heart. Men om nån vill köpa en prima fin bil (färg fläckig) som startar i alla väder (dock inte jämt) och som inte besvärar med oljud (ingen radio eller liknande), då är det bara att ringa och ge ett bud (skambud finns ej).

Min vän Kexet har idag gjort en välgärning för omgivningen, lånat ut sin blå mobil till mig. Så nu slipper jag skriver sms MED BARA STORA BOKSTÄVER HELA TIDEN. Tackar.

Dagens hejdå går till Britte och David som tänker äta ris och sola i tre månader hos indianerna. Eller var det indierna. Vilket som, trevlig resa kom hem hela igen!


Rihanna - Cry

"I'm not the type to get my heart broken
I'm not the type to get upset and cry..."


Sunday morning blues

Söndag förmiddag. Söndagar har en förmåga i min värld att alltid vara så långsamma. Sitter och väntar på tacos. Det går långsamt. Som söndagar borde göra. Jag är hungrig iaf. Åt två bitar rulltårta imorse så nu är ju den snart slut, kanske blir kvällsprojektet att baka en ny.

Igår jobbade jag på riktigt för första gången. Hade tretton frisörer från Uppsala hos mig som levde rövare i skogen. Sista timmarna värkte mina knän så jag knappt visste ut eller in. Men mysigt var det med alla marschaller på isen. Har fått en del mer jobb så ekonomin kanske ordnar upp sig utan att jag måste sälja nåt inre organ eller så...

Efter jobbet var det bara att svida om snabbt och åka till Lottagården och fira Sandra. Äckligt god mat och tårta och bar med självservering. Inte illa. Tog det ganska lugnt, ville inte riskera att vakna med knät liggandes två meter bort. Alla tog det inte lika lugnt, vissa drack t o m kaffe med öl i. Gott. Not. Sen hamnade vi på Kharma en stund men där var det okändas afton så min kudde fick sällskap tidigt...

I veckan åker mamsen och papsen till London, har gjort en lång önskelista, det är jag värd eftersom jag ska agera zoo-skötare på Timotej. Lite nytt Toni&Guy och Maynards skulle sitta som en spik i kistan. Hade velat åka jag med men nån måste ju sköta om djuren, kanske man tjänar en hacka om man säljer dom till Bodils minicirkus? Eller snarare får väl jag betala för att dom ska ta mina monster...

Nu rör det på sig mot Ica Maxi. Äntligen.

Elvis Costello - She

Taco-semla

Fredag kväll, vi har tryckt i oss tacos och kollar på Let's Dance. Tror nog det är mer action på nåt lokalt äldreboende... Men det är skönt, äta för mycket och sen jäsa resten av kvällen är aldrig fel. Att sen Britte direkt efter att ha svalt sista taco-tuggan kastar i sig en semla och funderar varför den smakar konstigt är bara underbart...

Impulsköp brukar bara leda till oros. Idag gick jag runt på Ikea medan jag väntade på seg-Soffe som pratade jobb, helt plötsligt står ett bananträd framför mig och jag ser i huvudet hur bra det skulle passa hos mig bredvid palmen. Hemma så klippte jag bort plasten och baboom trädet vek ut sig och blev inte högt men däremot väldigt brett. Grattis.

Imorgon ska jag upp till Äventyret igen. Kommer inte vara samma sak utan Peggy men jag ska göra mitt bästa. Ska börja dagen med att räkna poäng i basket, kan ju bli ett äventyr det också. Två poäng. Tre poäng. Äsch. Jag ger alla fem hela tiden tror jag...

Nu vill Britte kolla på En annan del av Köping, som om det inte räckte med att det är vi tre här. Det är ju som ett helt zoo.

Framtid. Dåtid. Nutid. Alltid? Ja du, bra fråga. Vi tar dagen som den kommer och ser vart det tar oss.

U2 - Whit or whitout you

Tro på dig...

Har inte skrivit nåt på ett tag. Det har varit mycket som hänt som fått mer prioritet än att stirra på en skärm som blinkar och piper och får virus. Är ingen riktig datamänniska så det har inte varit så svårt att överleva ändå...

Jag har lärt mig en hel del över sista dagarna. Om vad som är viktigt och vad som faktiskt inte spelar nån roll. Nu gäller det bara att komma ihåg det vad som än händer..

I lördags spelade vi match igen. Det gick sådär, eller nja. Vi torska med 10-0. Det kunde gått bättre. Sen så dränkte vi våra sorger över matchen i sprit och nånstans på Kharma sent på dagen så spelade jag och Malin luft-korp-pingis och vad händer? Jo mitt knä, det som jag inte opererade i december, det smäller till och går klappsönder. Idag är det svullet och ömt och eländigt, men som sagt, allt är relativt...

Åkte och köpte semlor på Ica för att göra mamma som varit sjuk en vecka glad. Möter henne i dörren och då är hon tydligen frisk nu och ska åka på möte. Jaha. Men det var ju en fin tanke iaf...

Har sökt en del jobb, har ju inte så stor koll på vad som händer framåt våren. Borde ta tag i saker men igår satt jag och bläddrade bland kort och hittade min fullklottrade italienska flagga och då skriker allt i mig att jag ska resa igen. Eller inte. Eller borde jag? Singla slant?

Min mobil, som jag haft i inte ens sex månader, har total havererat. Kul. Nu har jag istället en 90-tals pärla ägd av min far. Ringsignalen går inte att missa, kommer ha svår tinnitus innan min andra kommer tillbaka... Kanske är bättre att skaffa hemtelefon? Den kan man garanterat inte skicka pinsamma fyllemess ifrån, inte tappa i sjön på sommarn, dom tappar aldrig knapparna när man i ilska kastar den i väggen och man behöver inte i panik springa runt och leta laddare när man väntar på det där samtalet och telefon helt plötsligt inte har nåt batteri. Det var bättre förr... (När man bodde hos mor och far och hemtelefon bara fanns...)


Caroline af Ugglas - Tro på dig